diabetes.doc

Jag måste erkänna att jag tidigare varit skeptisk till behandling med D-vitamin. Andra vitamintillskott har visats sakna effekt och till och med i vissa fall öka sjukligheten. Efter att ha läst på om D-vitamin har jag dock ändrat mig till att bli försiktigt positiv. Flera distriktsläkare i mitt landsting önskade i vintras riktlinjer kring vitamin D. Jag fick förtroendet att skriva ett vårdprogram för primärvården Jönköping. Efter att ha behandlats och kommenterats av andra experter (ex kostråden är skrivna av en dietist) så finns nu dokumentet på landstingets intranät. Vad tycks? Kan detta vara användbart?

Vårdnivå och remiss

Den läkare som intresserar sig för frågan kan själv med stöd av detta dokument stå för utredning och behandling av misstänkt symtomgivande brist av D-vitamin. Patienter med kalcium-och d-vitamin rubbningar pga njursvikt bör handläggas av njurmedicinare och kan behöva annan behandling.

Diagnostik och utredning

Grav brist på vitamin D leder till osteomalaci – rakit. Brist på vitamin D är också bidragande orsak till benskörhet. På senare år har alltfler tillstånd associerats med D-vitamin-brist; cancer, diabetes, multipel skleros, flera kardiovaskulära sjukdomar och depression. Andra symtom som kan misstänkas ha samband med en D-vitaminbrist är diffusa smärtor och fibromyalgi-liknande tillstånd. Sekundär hyperparathyreodism (högt PTH samt lågt/lågt normalt kalcium) kan vara orsakad av D-vitaminbrist. Det finns få behandlingsstudier med D-vitamin och därför ingen konsensus kring behandlingsriktlinjer vid lätt till måttlig brist. Många studier pågår och det finns en levande debatt om D-vitamin substitution. Det kan finnas fog för att misstänka D-vitaminbrist hos personer som sällan vistas utomhus, mörkhyade personer, gravida och barn, samt den som aldrig äter fisk eller mjölkprodukter.

D-vitamin finns i flera receptfria beredningar och toxiciteten är låg varför det sällan är farligt att substituera D-vitamin (undantaget patienter med sjukdomar som rör kalciumomsättningen, ex sarkoidos, samt vissa cancerformer mm då särskilda hänsyn måste tas). D-vitamin mäts med 25-OH-D. Allvarlig brist föreligger vid värden < 25nmol/l. Värden mellan 25-50nmol/l anses vara förenliga med symtomgivande brist. Värde > 75nmol/l anses vara optimalt.

Prevention

Solexposition står för majoriteten av det D-vitamin vi har. Ca 10000 E skapas genom att vistas i sommarsol 30 min. Under vintertid är solbestrålning för liten för att ge något D-vitamin. D-vitamin finns också naturligt i fet fisk, smör och mjölk. Margariner och lättmjölk är berikat med D-vitamin. Lätt sänkta värden på 25-OH-D kan sannolikt behandlas med en optimerad kost. Se särskilt dokument med förslag på D-vitaminrika livsmedel.

D-vitamin anges omväxlande som E och som ug. 40 E=1ug.

Behandling

Livsmedelsverket anger ca 400 E (10 ug) per dag som rekommenderat intag för att undvika brist, vilket också är vad barnen får som förebyggande behandling via D-vitamindroppar från bvc. Detta är för lite om man vill behandla en patient med misstänkta symtom som har verifierat sänkt 25-OH-D. Vid substitution där man vill öka 25-OH-D med 25nmol/l så krävs minst 1000 E per dag. D-vitamin finns att köpa receptfritt i apotek och hälsokostaffärer. Vid påvisad brist kan man t.ex. använda D-vitamindroppar (80 E/droppe) 1ml/dag (~2600IE) under en till två månader. Därefter mätes 25-OH-D för att utvärdera behandlingen.

Uppföljning

Det finns inga vedertagna riktlinjer för hur länge behandling ska pågå. Det kan vara rimligt att behandla en verifierad brist några månader. Beroende på orsak, grad av brist, solexposition och nutrition kan sedan substitutionen för vissa upphöra under sommarhalvåret medan andra kan behöva kontinuerlig behandling.