Vad är Diabeteskost?
Diabeteskost
Bilden är från Birgitta Höglunds Blogg
I dagens sjukvård rekommenderas patienter med typ 2 diabetes en kalorireducerad fettsnål kost i syfte att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom. Samma råd som ges till hjärtsjuka och i praktiken samma råd som ges till oss alla från livsmedelsverket. Jag är kritisk mot detta eftersom den vetenskapliga grunden för råden är mycket svag.
Men när jag uttalar mig kritiskt mot livsmedelsverkets kostråd, så undrar en del:
Vad tycker du är diabeteskost då?
För det första kan man ödmjukt konstatera att ingen kost har framgångsrikt testats i långsiktiga vetenskapliga studier på patienter med diabetes (eller utan diabetes) med lyckat utfall avseende minskad sjuklighet eller död.
Det vi vet är att lågfett-kost inte är bättre än kontrollkosten i de flesta vetenskapliga studier. Kost med hög andel fett är inte farligt. Hög andel kolhydrater ger däremot försämrat blodsocker för patienter med diabetes och bör därför undvikas. Det är således ganska lätt att dra slutsatsen att lågkolhydratkost är att föredra vid diabetes.
Kan man äta för lite kolhydrater?
Det finns flera studier som i inledningen av kostomläggningen har en radikal lågkolhydratkost med ett kolhydratintag under 20 g per dag, det verkar dock som, åtminstone i studier, att en så strikt kost är svår att hålla i längden. En strikt lågkolhydratkost leder också till ketos, ett tillstånd som brukar ses vid svält då levern tillverkar särskilda fettsyror för att ersätta blodsockret. Ketos verkar i det korta perspektivet inte vara farligt, men jag är tveksam att rekommendera en ketosbildande diet för längre perioder, innan det studerats mer.
På medicinkliniken i Karlshamns hemsida finns exempel på recept på diabeteskost med 80-100g kolhydrater per dag vilket jag uppfattar som rimligt.
Förslag till diabeteskost enligt Diabetesdoc:
- -Undvik alla söta drycker. Vatten är en utmärkt måltidsdryck. Kaffe och vin i måttlig mängd är också ok, de påverkar inte diabetessjukdomen negativt.
- -Ät en allsidig kost enligt tallriksmodellen, men minska radikalt på potatis, pasta, ris, bulgur och andra kolhydrater. Fyll istället tallriken med grönsaker och gärna en fet sås.
- -Du behöver inte äta margarin och andra så kallade light-produkter, vanligt smör och grädde ger bra mättnad. Regelbundet intag av fleromättat fett från ex rapsolja och fet fisk är också nyttigt.
- -Frukt innehåller en del bra vitaminer, men också ganska mycket fruktsocker, frukt lämpar sig därför till efterrätt max en gång per dag.
- -Den som önskar gå ned i vikt kan begränsa kolhydraterna ännu mer, exempelvis undvika även bröd. Den som däremot har ett tungt kroppsarbete eller bedriver aktiv träning kan behöva en högre dos kolhydrater i kosten.
- -Obs att blodsocker-sänkande medicin ofta behöver minskas vid låg andel kolhydrater i kosten. Radikala kostomläggningar bör därför göras under regelbunden provtagning.
Ovanstående enkla exempel på kostråd vid diabetes är tyvärr fortfarande alltför kontroversiellt för många inom vården, men jag tror att en omsvängning är på väg. Vi är fler och fler som övergår till lågkolhydratkost.
Anders diabetesdoc
Scientia Vera Said,
december 13, 2010@ 1:24
Tack för ett intressant inlägg. Din blogg är verkligen läsvärd.
Jag hoppas att det kommer fler långtidsstudier om ketos, eftersom jag själv sedan 3 år är i ketos, med en otroligt låg ApoB/ApoA1 på 0,29 som följd. Apokvoten låg för några år sedan på 1,37.
Har inte inuiter traditionellt levt under livslång ketos? Jag har för mig att de hade perfekt hälsa.
Jag kan rekomendera boken ”My Life with the Eskimo” av antropolog Vilhjalmur Stefansson.
Med tanke på Homo Sapiens evolutionära historia så känns det osannolikt att långa perioder av ketos skulle vara skadligt, men jag kanske har fel…
Scientia Vera Said,
december 13, 2010@ 2:01
”…att en så strikt kost är svår att hålla i längden.”
Personligen håller jag inte med om att det är svårt att ligga under 20g.
Följande livsmedel ger ett intag på bara 19 g Kolhydrater.
100 Gram Gurka
100 Gram Tomat
100 Gram Broccoli
100 Gram Blomkål
100 Gram Vitkål
50 Gram Vispgrädde 40% fett
200 Gram Brieost vitmögelost 28% fett
I detta exempel så har vi ett halvt kilo (!) grönsaker och lite grädde och ost. Till detta kan man exempelvis äta smör, kött, bacon, ägg, fågel, fisk och skaldjur.
Ett Mount Everest av 0,5 kg grönsaker är lite extremt. Om man drar ner på grönsakerna till en lite mer normal nivå, så finns det utrymme för kanske lite bär med grädde, eller mer ost, mejeriprodukter och annat gott.
Sedan har vi ju en allt längre lista med Svenska LCHF-kokböcker som gör det enkelt att äta en varierad ketos-diet. Det finn ju numera en massa delikata LCHF-recept.
http://www.kostdoktorn.se/lagkolhydratkost-lchf#kokbocker
Birgitta Höglund's Mat Said,
december 13, 2010@ 7:56
Hej Anders. Intressant att läsa dina inlägg, är en flitig läsare hos Kostdoktorn sen tidigare.
Vad roligt att min lax fick illustrera bra diabeteskost. Jag och min Sambo har testat blodsockret några gånger under hösten, det har legat väldigt jämnt och fint på min mat.
Ingen av oss har diabetes, men mår så mycket bättre sen vi gick över till LCHF.
Ledvärk, trötthet, magproblem har nästan försvunnit. Midjemåttet har minskat, istället bygger vi muskler
Min Fibromyalgi som varit besvärlig i flera år, är nu lugnare än nånsin.
Önskar dig en Lugn och God Jul.
Anders diabetesdoc Said,
december 13, 2010@ 7:58
# Scienti vera
Det är möjligt att du har rätt, men jag vill avvakta mer studier i ämnet innan jag reservationslöst kan rekommendera en ketosbildande kost.
Doc Said,
december 13, 2010@ 11:53
Kul att läsa Anders!
Själv är jag mindre oroad av fysiologisk ketos än av sjuklig hyperglykemi hos mina diabetespatienter.
Det första tillståndet har inga kända hälsorisker, det andra har det.
Annika Dahlqvist Said,
december 13, 2010@ 15:25
Anders, Vem/vilka gör dessa invändningsfria jämförande långtidsstudier på strikt lågkolhydratkost för diabetiker. Nutritionisterna tycks tro att det är oetiskt att öht tänka tanken att LCHF skulle kunna vara bra för diabetiker.
Du kanske skulle kunna det?
Anders diabetesdoc Said,
december 13, 2010@ 16:56
Ah, både kostdoktorn och Dr Dahlqvist kommenterar min blogg. Vem hade trott det för en vecka sedan
När det gäller strikt LCHF och ketos väljer jag att avvakta. På clinicaltrials.gov kan man se att minst 12 seriösa studier pågår inom ”low carb” området, fler pusselbitar kommer alltså.
Jan Nylander Said,
december 13, 2010@ 18:52
Vilken bra blogg du har. Ska med intresse följa den.
När det gäller dina förslag till diabeteskost så låter råden förnuftiga. Tyvärr rekommenderar de flesta läkare och dietister den raka motsatsen, mer eller mindre.
mvh
Håkan Said,
december 13, 2010@ 19:33
En fråga till Anders diabetesdoc.
Kan man drabbas av diabetes typ 2 om man inte äter kolhydrater?
Alexander Said,
december 13, 2010@ 19:43
Vilka risker skulle kunna finnas med att befinna sig i ketos för länge?
Anders diabetesdoc Said,
december 13, 2010@ 20:16
#Håkan
Nja, det är väl inte så vanligt. Det brukar krävas ärftlighet och övervikt i form av bukfetma. Kan man bli rejält bukfet om man undviker alla kolhydrater? Kortisonmedicin eller psykofarmaka kan dock vara utlösande faktor så 100% kostberoende är det väl dock inte.
Anders diabetesdoc Said,
december 13, 2010@ 20:35
# Alexander
Är du frisk i övrigt är en ketogen diet säkert ofarligt. Det spekuleras i om ketos kan ha negativ inverkan på saltbalans, urinsyrestegring, njursten, ge trötthet etc, men min reservation beror egentligen på att det är för lite studerat. Som synes är jag lite mer konservativ än Kostdoktorn i detta.
Erik Edlund / MatFrisk Blogg Said,
december 13, 2010@ 21:49
Att läkare i 4 fall av 5 ser en bukfet patient framför sig när de meddelar denne diagnosen diabetes typ 2 är logiskt men för den skull ingen orsak till sjukdomen.
Förloppet började flera år tidigare med att muskelcellerna valde bort glukosen som energikälla vilket i sin tur förmådde bukspottkörteln att producera allt mer insulin. Till all lycka tog fettcellerna sitt ansvar och släppte då in mer glukos för att ännu en tid hålla blodsockret någorlunda i schack.
Till slut håller inte detta, BS stiger okontrollerat, patienten törstar och pinkar väldeliga. Till slut blir det besök på VC och Dt2-diagnos.
Bukfetman är alltså ingen orsak, däremot en följd av att kroppen värjer sig mot en felaktig kost med de medel som den har att tillgå.
Mats Lindberg Said,
december 14, 2010@ 23:21
För mig som är typ1-diabetiker känns dina råd vettiga. jag äter själv på detta vis sedan ett par år tillbaka. Det är en kolhydratnivå som jag kan hantera med snabbverkande insulininjektioner så länge jag fördelar kolhydraterna någorlunda jämnt över dagen (du skriver inte om detta, men det är väl underförstått). Det må kanske inte vara farligt att befinna sig i ständig ketos, men frågan är väl också om det verkligen ger några fördelar? Jag köper inte resonemanget att ”kolhydrater är gift”, däremot bör de inte utgöra huvuddelen av vår föda.
Anders diabetesdoc Said,
december 15, 2010@ 9:36
Jag fokuserar mest på typ2 diabetes. Du har rätt i att den som har typ1 förutom bra mat också behöver en jämn fördelning av maten över dagen. Det är inte samma behov av mellanmål ex för den som har typ2.
Miss S Said,
december 15, 2010@ 17:22
Hej Andreas,
mycket intressant! Jag skrev de nya kostraden for diabetiker i Storbritannien rorande kolhydratintag och HbA1c och blodfetter forra aret baserat pa nutritionsforskning fran slutet av 70-talet fram till hosten 2009. Tyvarr kan jag annu inte yppa mycket om innehallet i raden eftersom de ska publiceras. Det ska bli spannande att folja din blogg!
Angaende Mr Fit sa ar den val inte helt bortglomd. Nar jag laste epidemiologi var detta en av de studier som kritiserades mest av de interventionsstudierna vi laste (och vi laste manga!).
Erik E Said,
december 27, 2010@ 11:38
Med tanke på att man oundvikligen hamnar i ketos om man håller sig till en naturlig kost som innehåller stora mängder kött, fisk, fågel, ägg och lättillgängliga ovanjordsgrönsaker har jag svårt att se varför man skall vara försiktig med att rekommendera detta. Att en kosthållning som praktiskt taget kräver spannmål skall vara normen och att andra alternativs ofarlighet måste bevisas känns för mig bakvänt.
Anders diabetesdoc Said,
december 27, 2010@ 18:53
# Erik E
”Normen” idag är ju lågfettkosten med mycket stor andel kolhydrater. Jag förespråkar en lågkolhydratkost där det är ok att äta en del morötter och brödskivor. Den som vill och behöver vara mer strikt avseende kolhydrater får gärna vara det, men jag kan inte gå ut och rekommendera strikt LCHF som det mest ”naturliga” alternativet. Inte utan mer studier.
Erik E Said,
december 27, 2010@ 21:12
Och jag förstår som sagt inte varför. Själv tycker jag att man bör kräva bevis för att ketos är farligt innan man varnar för det. Att göra tvärtom är ungefär som att varna för grönbete tills det finns studier som visar att kor kan äta gräs utan att ta skada.
Martin Said,
januari 3, 2011@ 17:50
Måste bara säga att det här är en riktigt bra blogg du har, intressant och bra inlägg med vetenskaplig grund.
Hittade hit via kostdoktorn där jag läser en del, men du har en mycket mer försiktig och försynt framtoning till det hela vilket är väldigt positivt. Det är alltid riskabelt att tvärsäkert uttala sig om saker man inte har någon egentlig grund för med hjälp av studier på ämnet, fortsätt så!
Angående ketogen och icke-ketogen kost så är den här studien intressant i ämnet och stödjer också det du säger. Att man kanske bör vara lite försiktig med att rekommendera ketogena dieter till höger och vänster.
Ketogenic low-carbohydrate diets have no metabolic advantage over nonketogenic low-carbohydrate diets
http://www.ajcn.org/content/83/5/1055.full
Conclusions: KLC and NLC diets were equally effective in reducing body weight and insulin resistance, but the KLC diet was associated with several adverse metabolic and emotional effects. The use of ketogenic diets for weight loss is not warranted.
Anders diabetesdoc Said,
januari 3, 2011@ 19:14
# Martin
Tack för uppmuntrande ord, det värmer.
Intressant, men ganska liten studie om KLC och NLC, som visade att på 6v sikt är det inga fördelar med ketogen diet. Bra ändå att det faktiskt forskas på detta.
Erik Edlund / MatFrisk Blogg Said,
januari 3, 2011@ 19:44
För min egen del tog tillvänjningen till LCHF ungefär 6 veckor, som hela denna studietid. Under den tiden var jag tämligen avslagen, både fysiskt och humörmässigt. Men sedan kom vändningen och jag blev uthållig som en Duracell-kanin.
Henrik Bugge Said,
maj 11, 2011@ 10:34
Tack för en bra blogg!
En liten fundering dock. Du skriver
en som önskar gå ned i vikt kan begränsa kolhydraterna ännu mer, exempelvis undvika även bröd. Den som däremot har ett tungt kroppsarbete eller bedriver aktiv träning kan behöva en högre dos kolhydrater i kosten.”
”kan behöva en ” är det inte korrektare att skriva : ”kan tåla en”
En stor fräga i ett litet format?
Anders diabetesdoc Said,
maj 11, 2011@ 13:02
Henrik
Jag menade ”kan behöva”=för att undvika oönskad viktnedgång. Det är relativt enkelt att kompensera energiförbrukning från arbete/träning med kolhydrater. Det går att träna hårt och äta strikt LCHF vilket Björn Ferry visat, men jag menar att det kräver ett extra intresse för näringslära. Jag har dock inget emot formuleringen ”kan tåla”, kolhydrater är ju inte essentiella om man ska vara korrekt.