Svensk långtidsstudie på Paleo-kost

  • Sharebar

Vid sidan av LCHF finns en lågkolhydrat-kostinriktning som kallas stenålderskost, eller Paleo. Det finns flera kända förespråkare, bla Mark Sisson, som har gjort ett helt koncept av kost och livsstil enligt Paleo. Trots populariteten i vissa kretsar för Paleo så finns det begränsat med vetenskapliga studier. Det som är lite roligt är att de flesta studier som gjorts är från Sverige. Staffan Lindeberg var en föregångare och har skrivit flera böcker om stenålderskost. Det finns också en grupp i Umeå som nu publicerat en långtidsstudie på Paleo-kost:

Long-term effects of a Palaeolithic-type diet in obese postmenopausal women: a 2-year randomized trial

Upplägget var att man annonserade i tidningen efter friska överviktiga kvinnor som sedan lottades till antingen kost enligt Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) eller Paleo-kost. Paleokosten bestod av magert kött, fisk, ägg, grönsaker, frukt, bär och nötter. Man uppmuntrade användningen av avokado, rapsolja och olivolja. Mejeriprodukter, flingor, salt, mättat fett och socker avråddes från.

Interventionen avseende kosten lyckades delvis. Paleogruppen ökade proteinintaget, minskade kolhydraterna, åt mer omättat fett, och båda grupperna minskade intaget av mättat fett lika mycket. Man mätte kväve i urin för att kontrollera proteinintaget och författarna konstaterar lite besviket att paleogruppen inte åt så mycket protein som var tänkt.

När det gäller viktresultaten så var paleokost klart bättre vid 6 månader men det var ingen säker skillnad efter 24 månader. Triglyceriderna förbättrades i paleogruppen och den skillnaden stod sig hela studietiden. I övrigt inga bestående skillnader.

Man kan tycka att studien är ett misslyckande. Det blev ju ingen säkerställd skillnad i vikt efter 24 månader. Tittar man på kurvorna så tycker jag dock det är rätt tydligt att Paleo ger större effekt på vikten fram till 18 månader. Men sedan gäller det förstås att vara motiverad att hålla i de nya vanorna. Och det är här jag funderar på urvalet av deltagare. Varför valde man en grupp friska äldre kvinnor för att testa en kost med rejält högt proteintag, eller är det bara mina fördomar som gör att jag tror att män har lättare för att äta mycket kött? Men varför skulle de vara metabolt friska? Hade det inte varit ännu mer intressant att testa paleokost på personer med nydebuterad typ2 diabetes? Som varit motiverade att äta sig friska?

Att studien på paleokost har följts upp i 24 månader stärker att denna kostinriktning är ett seriöst alternativ till NNR. Personligen tror jag det är viktigast att minska kolhydraterna, om man ökar protein eller fett kan få vara en smaksak.

1 Comment

  1. Thomas H Said,

    februari 9, 2014@ 20:34      

    Tycker det är lite märkligt att det minskas på mättat fett, om nu Staffan Lindeberg influerats av sin Kitawa-studie.
    Nog katten lät väl inte dom bli ett livsmedel som kokosnötter eller nu grisar som även fanns där på öarna?


RSS feed for comments on this post