diabetes.doc

• Tweet
• Sharebar

• Tweet

Vi vill alla att våra barn ska få bra mat. Men vad är bra mat?

I media presenteras ibland familjer som äter LCHF som närapå barnmisshandlare. Personligen tycker jag inte man behöver äta strikt LCHF om man inte har överviktsproblem, men man kan undra vad som skulle vara farligt med lågkolhydratkost? I Aftonbladet skriver Erlanson-Albertsson att ”barnen går miste om vitaminerna som gömmer sig bland kolhydraterna”. Oops, essentiella kolhydrater? Det var något nytt, det har jag aldrig hört talas om. Eller tror hon på fullt allvar att de som äter enligt LCHF inte äter grönsaker?

Det tragiska i sammanhanget är att försvaret av socker till barn, tex ogrundade påståenden som ”barn behöver socker för att hjärnan ska fungera” ger argument för fortsatt läsk-konsumtion. Den kraftigt ökade läskdrickandet är ett stort hasardspel med våra barns hälsa. Att missa att läsken är det stora hälsoproblemet för barn och istället fokusera på teoretiskt möjliga brister i lågkolhydratskost är en pedagogisk katastrof.

Studier med bra kvalitet om mat och hälsa är ganska svåra att göra och därmed sällsynta. Studier på barns mat är ännu mer sällsynta. Det finns dock bra evidens för att läskdrickande är associerat med övervikt. Se ett utmärkt inlägg av Jacob Guidol på Träningslära: saftdryck varje dag gör att barn går upp i vikt

Hur var det då med lågkolhydratkost? Vilka farliga saker kan hända med ungdomar som äter en strikt lågkolhydratkost? Som vanligt saknas långtidsstudier, men det publicerades i somras en studie med överviktiga grekiska ungdomar (medel 13 år) som lottades till antingen låg-kalori-diet eller strikt lågkolhydratkost.

Metabolic impact of a ketogenic diet compared to a hypocaloric diet in obese children and adolescents

Studien höll på i 6 månader och man mätte förutom vikt en mängd metabola faktorer. Studieupplägget var som det brukar vara vid dessa kost-jämförelser. För låg-kalori-kosten måste man hålla rätt på alla kalorier och räkna på hur mycket man äter och undvika fett. Lågkolhydratkost-gruppen fick äta så mycket de ville men skulle undvika kolhydrater. Eftersom det var en strikt lågkolhydrat-diet (ketogenic), så fick ungdomarna bara äta 20g kolhydrater per dag första veckorna sedan öka lite, men hålla koll med urin-keton-mätning att de var kvar i ketos. Trots den strikta kosten så var det 21/29 i lågkolhydratgruppen som höll fast vid dieten efter 6 månader, medan bara 17/29 stod ut med låg-fett-maten.

Det var en ganska liten studie så några stora slutsatser kan man inte dra av de metabola effekterna. Men helt klart var det mest positiva effekter i lågkolhydratgruppen: större viktnedgång och förbättrad insulinkänslighet. Kolesterolvärden och de mesta av kontrollproverna höll sig inom normalvärdena utan några särskilda avvikelser. I figuren visas viktnedgång på ca -8 kg i lågkolhydratgruppen och -5,7 i lågkalorigruppen. Ungdomarna hade BMI 30 i genomsnitt vid start.

Författarna konkluderar i artikeln att ”The ketogenic diet revealed more pronounced improvements in weight loss and metabolic parameters than the hypocaloric diet and may be a feasible and safe alternative for children ’ s weight loss.”

Ett säkert alternativ alltså!