EASD dag 1
European association for the study of diabetes (EASD) har i år sitt årliga möte i Lissabon 13-16 september. Jag tycker EASD-möten är ett utmärkt sätt att uppdatera sig om allt det senaste inom diabetes så jag brukar delta om jag har möjlighet, vilket jag hade i år.
Jag har inte riktigt koll på hur många deltagare som är här, men det brukar vara drygt 15000 så det är en rejält stor konferens. Av 2145 inskickade bidrag så har 1294 accepterats antingen som muntlig presentation eller som poster. Bara att ytligt scanna igenom programmet för att hitta intressanta rubriker är en tidsödande process, sedan gäler det att hinna ta sig till rätt lokal för att lyssna på allt man markerat som intressant.
Idag valde jag att gå på föreläsningar om kopplingen diabetes och hjärt-kärlsjukdom samt posterpresentationer om nutrition.
Diabetes och hjärt-kärlsjukdom är komplicerat. Flera övertygande studier visar att diabetes ökar risken för hjärtsjukdom, ex nya svenska data visade att kopplingen till hjärtsvikt är stark. Att sänka blodsockret intensivt verkar dock inte minska risken (möjligen om det görs tidigt), det föreslås istället att blodtrycks och blodfettbehandling är viktigare. En del av studierna om detta gör mig dock mer förvirrad. Blodtrycket hos diabetespatienter verkar till exempel ha en U-kurva, för lågt blodtryck ökar risken för sjukdom lika mycket som för högt. Att sänka blodfetterna hos hög-risk individer är bra, men nu visar studier att för varje 3 patienter som undviker en hjärtkärlhändelse tack vare högdosstatin, så framkallar statin en ny patient med diabetes. Patient med förstadie till diabetes och låg hjärtrisk ska därför inte alls behandlas med statin. Från dessa intressanta men lite svårgripbara föreläsningar gick jag vidare till posterpresentationer om kost. En poster visade imponerande effekt av en ketogen lowcarb diet, 15 kg viktnedgång och förbättrat blodsocker och blodfetter, dock endast 22 veckor lång studie. Några tveksamma studier på fiber i kosten följdes av Fredrik Nyström som presenterade den svenska Motalastudien med måttlig lågkolhydratkost i primärvården. Uppföljning är gjord efter 24 månader, således en av de längsta koststudier som gjorts på diabetespatienter. Trots samma relativt blygsamma viktnedgång så blev det bättre blodsockervärden i lågkolhydratgruppen och ingen försämring av kolesterol. Fredrik provocerade den konservative moderatorn genom att hävda att ”high-fat diet” således är den mest nyttiga kosten. Moderatorn kunde med viss tvekan acceptera att kolhydraterna nog var skadliga men att mättat fett var nyttigt kunde han inte medge.
Efter denna ganska underhållande diskussion hämtade jag en gratis lunchlåda som dock hade ett väldigt deprimerande innehåll; vitt bröd utan smör, magert pålägg, frukt, godis och juice, patetiskt att detta kan serveras på en diabeteskonferens.
Jag ställde undan lådan och kostade på mig en buffélunch på en närbelägen restaurant istället med lite mer mättande och förhoppningsvis nyttigare lunch.
Anders diabetesdoc
Slottsfrun Said,
september 14, 2011@ 10:28
Den där gratislunchen verkar vara i stil med den som serverades på en fetmakonferens förra året, som Kostdoktorn / Andreas Eenfeldt deltog på! Ska man skratta eller gråta?
Din köpelunch ser betydligt trevligare ut – och du mådde antagligen betydligt bättre på den oxå!
Tror också att det var en underhållande diskussion mellan Fredik N och Moderatorn!
Mats Lindberg Said,
september 14, 2011@ 15:15
Det verkar som man snöat in lite på det där med god blodsockerkontroll och hjärt/kärlrisk. Diskuterade man kring orsakerna? För mig känns det som att det man kollat är huruvida aggressiv medicinering för att kontrollera blodsockret har haft några positiva effekter. En narurligare blodsockerkontroll, exvis genom lowcarbkost verkar inte ens ha övervägts. Hur ser du på den saken?
Anders diabetesdoc Said,
september 14, 2011@ 15:33
Mats
Jag gjorde ett extremt kortfattat referat. Jag ville spegla att det vetenskapligt finns en viss frustration att medicineringen inte har baettre effekter. Kanske har medicin som vi hittills anvaent haft biverkningar, kanske aer kommande medicin baettre?
Att tidigt i diabetesskedet ta kontroll av sockret via kost maaste vara baest. Men de som skriver guidelines aer fortfarande oroliga foer ev. laangtidsbiverkningar av lowcarb.
Bo Zackrisson Said,
september 14, 2011@ 18:26
Anders – jag vet inte om du tittade på Vetenskaps värld i måndags. Det tog en timme efter en enda LCHF-måltid att göra diabetespatienterna kliniskt friska från sin diabetes. Sådan behandling är förstås omöjlig inom medicinen.
Ni läkare ska skriva ut receptbelagda läkarmedel under 20 år till metabolt sjuka patienter
Så är systemet riggat.
Du har i alla fall kommit så långt att du ifrågasätter denna praktik. Det tycker jag är vackert så.
Mvh
Bosse
redaktör
LCHF-magasinet
Åke Said,
september 14, 2011@ 18:49
Resultaten från Motalastudien finns dom eller kommer de att publiceras någonstans.
Mats Lindberg Said,
september 14, 2011@ 21:35
http://diabetesupdate.blogspot.com/2011/06/avandia-is-sufficient-to-explain-excess.html. Knepigt att dra slutsatser ur läkemedelsdriven forskning.
Anders diabetesdoc Said,
september 15, 2011@ 0:46
Åke
Studien presenterades som abstrakt här på kongressen. Det är förstås i studieansvarigas intresse att publicera detta , men det kan ibland vara en lång process. Om du har iphone/Ipad så finns det en gratis app för denna kongress med alla abstrakt. Finns sannolikt också som bilaga till Diabetologia sökbart på nätet, har inte hunnit kolla än.
EDIT
Nu finns sammanfattning av alla kongressbidrag på : http://easd.org/
Anders diabetesdoc Said,
september 15, 2011@ 0:49
Mats
Accord-studien var knepigt designad, så det är i princip omöjligt att i efterhand förklara varför dödligheten ökade med intensiv behandling. Åsikten som framhålls i din länk kan vara en möjlig förklaring men jag tror inte det går att bevisa.
Anders diabetesdoc Said,
september 15, 2011@ 1:45
Bosse
Jag såg inte programmet, men jag hoppas det går att se i efterhand. Det är verkligen tvära kast i rapporteringen av LCHF i media.
Jag håller med att det finns en inneboende tröghet i systemet, men att alternativ kostbehandling skulle vara omöjlig inom medicinen hoppas jag verkligen inte.
Anders diabetesdoc Said,
september 15, 2011@ 15:43
http://www.abstractsonline.com/plan/ViewAbstract.aspx?mID=2767&sKey=0f703dd3-fe28-4b56-bd6e-1ec4ffab2fbc&cKey=2d818541-b0cb-4694-8e95-9a2cc444e3be&mKey=%7bBAFB2746-B0DD-4110-8588-E385FAF957B7%7d
Länk till Nyströms abstrakt
Tina Said,
september 16, 2011@ 20:24
Kul att det rör på sig. Jag undrar vad du menade med att lågt blodtryck kan vara lika farligt som högt eller tolka jag dig fel?
Anders diabetesdoc Said,
september 16, 2011@ 21:17
Tina
För friska människor utan mediciner som har lågt blodtryck är det absolut inte farligt.
När det gäller personer med diabetes så har det diskuterats hur lågt man ska behandla med mediciner. Följer man upp efter ett antal år så är det prognostiskt ogynnsamt både med för lågt blodtryck och för högt. Om det är dåligt med för lågt blodtryck för att patienten får för mycket medicin, eller för att den bakomliggande sjukdomen gör att hjärtat sviktar och blodtrycket därav blir lågt är ännu inte klarlagt.
Tina Said,
september 16, 2011@ 21:44
Tack så mycket för förklaringen, det var intressant.
Åke Said,
september 17, 2011@ 0:05
En annan aspekt av blodtryck så är det som jag förstått för diabetiker med risk för njurskador viktigt att hålla det lågt.
Joni Said,
september 20, 2011@ 20:05
Diebetesmedicin ÄR en BIG BUSINESS, och så även diabeteshjälpmedel. Senaste nytt för alla oss diabetiker är ett svenskt företag, Brighter, som precis har nyemission på gång öppen för HELA ALLMÄNHETEN att ta del av. Fantastisk möjlighet! Stänger på måndag 26:e! Se mer på brighterdiabetes.com.