SFD:s vårmöte i Karlstad
Svensk Förening för Diabetologi (SFD) samlar endokrinologer, diabetesintresserade distriktsläkare och diabetessköterskor från hela Sverige. Vårmötet hölls 12-13 maj i Karlstad och ca 300 personer närvarade.
Graviditetsdiabetes, Blodtrycksmål och HbA1c som diagnostisk metod var tre intressanta ämnen som jag kort refererar.
Graviditetsdiabetes
I Skåne genomgår alla gravida glukosbelastning. I Örebro förlitar man sig på att med riskfaktorer och slumpvis taget blodsocker välja ut ett mindre antal som belastas. Naturligtvis hittar man flest med graviditetsdiabetes i Skåne. Och minst i Örebro. Intressant att praxis skiljer sig så mycket. Behandlingens effektivitet kunde dock inte visas. Etiska aspekter av sjukdomsdiagnos och livslång uppföljning av kvinnan berördes. Resultaten från HAPO-studien tycker jag stödjer Skånemodellen. Nästa år ska Socialstyrelsen uppdatera riktlinjerna. Jag tror att allmän screening kommer rekommenderas. Och att antalet gravida med graviditetsdiabetesdiagnos kommer fördubblas. Och metformin införas som behandling.
Blodtrycksmål
Peter Nilsson argumenterade för att målet för blodtryck vid diabetes bör vara <140/80, inte <130/80 som riktlinjerna nu anger, ”vi måste leva med de evidens vi har”. Njurläkare Lars Weiss menade att vi bör behålla målet <130/80 även om bara 20 % når det idag, eftersom vi annars riskerar att kanske underbehandla några unga patienter med äggvita i urinen, som senare kanske får njursvikt, eller stroke. När det gäller den stora gruppen äldre och hjärtsjuka som inte har nytta av extra lågt blodtryck rekommenderas ”individualiserad behandling”.
Jag tycker Peter Nilssons linje är den mest ärliga, men jag tror knappast han får etablissemanget med sig. Vi får nog fortsätta leva med målvärdet <130/80 pga taktiska och teoretiska skäl, snarare än evidensbaserade. Jag hoppas däremot att debatten lett till mindre strikt behandling av blodtrycket hos de äldsta.
HbA1c som diagnostisk metod
HbA1c är numera en stabil metod, enklare för patienten, bättre prediktor för framtida komplikationer och har mindre variabilitet än såväl fasteblodsocker och glukosbelastning. HbA1c >48mmol/mol har föreslagits av en internationell expertgrupp som gräns för diabetesdiagnos. HbA1c kan dock inte användas vid snabb debut av typ1 diabetes, uttalad njursjukdom, vissa blodsjukdomar eller vid graviditetsdiabetes.
Jag tror att det dröjer tills HbA1c ersätter fastblodsocker som diagnostisk metod, men bägge diagnosmetoderna kommer säkert att användas parallellt. Jag erkänner att jag redan idag använder HbA1c som diagnostisk metod vid vissa patienter med gränsvärde på fasteblodsocker.
Lågkolhydratkost då?
Kostfrågan nämndes inte alls vid detta möte. Jag mailade ansvarig person innan mötet och föreslog ett seminarium om kost eftersom vårmötet hölls i Kostdoktorns hemstad, men jag fick bara ett kort svar att kostfrågan diskuterades förra mötet.
Anders diabetesdoc
Vän Said,
maj 15, 2011@ 8:55
På Hälsocentralen i Ankarsrum bedrivs gruppträffar för diabetiker. Dietisten rekommenderar långsamma kolhydrater typ bröd, pasta, ris, bönor o likn. men manar till försiktighet med sockriga geléhallon! Varför informeras inte om LCHF-kost?
http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5921172
Matsmurfen Said,
maj 15, 2011@ 9:41
Så, har man diskuterat en viss fråga en gång, så behöver man inte göra det fler gånger? Sick’en feg en. Det kan inte vara lätt att motstå det uppenbara.
Annika Dahlqvist Said,
maj 15, 2011@ 11:14
Enligt Fass är Metformin inte tillåtet under graviditet, pga okända effekter. Insulin är olämpligt eftersom det ger ytterligare ökad insulinresistens och viktuppgång.
Den enda rimligt tänkbara behandlingen vid graviditetsdiabetes är strikt lågkolhydratkost, LCHF.
Anders diabetesdoc Said,
maj 15, 2011@ 12:02
Annika
Det är riktigt att Metformin inte är godkänt under graviditet, men alltfler studier har gjorts utan att några problem setts varför jag tror att detta är en behandling som kommer, se ex:
http://journals.lww.com/obgynsurvey/Abstract/2008/10000/Metformin_Versus_Insulin_for_the_Treatment_of.2.aspx
Anders diabetesdoc Said,
maj 15, 2011@ 13:02
Matsmurfen
Jag tycker också att det är dåligt att kosten inte diskuteras mer när diabetesexperterna möts. Att det beror på feghet är väl tveksamt. En del har säkert lämnat över kostfrågan till dietisterna, andra är dåligt pålästa och litar på myndigheterna.
Jag träffar dock också en hel del diabetessköterskor och läkare som inser att lågkolhydratkost är det enda rimliga.
Jag tror att frågor från patienterna tillsammans med alltfler som lyckas på egen hand med kostomställning kommer att göra att även diabetesexperter måste ta kosten på mer allvar.
Helena Hesselmark Said,
maj 15, 2011@ 13:14
http://www.nmsociety.org/App_Themes/Images/Diabetes/How%20I%20Quit%20Insulin%20with%20a%20Low%20Carb%20Diet.pdf
Ta gärna del av mina blodsockervärden före och efter övergång till lågkolhydratkost.
Anders diabetesdoc Said,
maj 15, 2011@ 13:35
Helena
Jag är imponerad. Både av att du vågade testa LCHF, men också av din systematiska dokumentation av effekten.
us Said,
maj 15, 2011@ 17:06
Nu har jag intagit veckans dos av grekisk sallad, med en klick majonnäs och ett par skivor rostbiff.
BS före: 5,7
BS en timme efter: 5,3
Förklara det den som kan. Det blir alltid samma fenomen vid just denna maträtt. Rena diabetesmedicinen.
Pre-diabetiker Said,
maj 16, 2011@ 5:09
Jag gjorde en glukosbelastning för två år sen. Mina värden blev så här:
Som ni ser, efter 2 timmar var jag nere i 6,7 mmol. Ytterligare 1 timme senare åt jag frukost, ägg och bacon. Blodsockret fortsatte neråt till 5,3 mmol.
08:30 = 7.1 mmol fastande
11:20 = 7.1 mmol fortfarande fastande
11:20 – 11:40 drack 75 g druvsocker utblandat i 3 dl vatten, tid ca 20 min.
Mäter mitt blodsocker, stick i fingret:
12:00 = 14.8 mmol
12:30 = 14.4 mmol
12:45 = 12.9 mmol
13:00 = 10.3 mmol
13:15 = 8.3 mmol
14:00 = 6.7 mmol
15:00 = jag åt frukost (ägg, bacon, lite grönt)
16:00 = 5.3 mmol
17:00 = 5.3 mmol (åt en flatbrödmacka som mellanmål, med smör + keso)
18:00 = 6.0 mmol
21:30 = 6.6 mmol (efter middag: äggmuffins + kallrökt lax)
Lennart Hägglund Said,
maj 17, 2011@ 11:13
Hej alla! Jag heter Lennart Hägglund. Rekomenderades insulin av min läkare i Januari. Långsocker >8. Startade LCHF 1/2. nytt prov tre veckor sedan gav långsocker 50 med nya metoden. Har därför hållit mig till LCHF dock med finncrisp,jordgubbar till turkiska youghurten, samt mandelbrödsmjöl. Frukost idag Turkisk youghurt,1 kokt ägg två skivor finncrisp med bröd (3,8gkolhydrat/100) Frukosten åts 05.45-06.00. Fingermätning 09.30 visade 8,9 mmol. Bör jag strikta upp kosten ytterliggare. Jag äter 1 metformin morgon & kväll. Mycket tacksam för råd MVH Lennart.
Anders diabetesdoc Said,
maj 17, 2011@ 13:06
Lennart
Om ditt HbA1c var över 8% i januari och nu är 50 (=5,9%) så skulle jag vara mycket nöjd. Jag tycker inte du behöver ”strikta upp kosten mer”.
Åke Said,
maj 18, 2011@ 20:56
Jag tror faktiskt att ett av de största hindren för att få lågkolhydratkost accepterat inom sjukvården är Annika Dahlqvist. Hennes teorier om att sjukvårdspersonalen ingår i en stor konspiration där det gäller att hålla människorna precis så lagom sjuka att det genererar maximalt med vinst att läkemedelsföretagen vinner nog inte så många vänner inom vården.
Går perfekt hem i bloggvärden men för övriga bevisar det bara att hon är knäpp.
Åke Said,
maj 18, 2011@ 21:08
Glömde referens för min anklagelse
http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/fr%C3%A5ga_dietisten1
Anders diabetesdoc Said,
maj 18, 2011@ 21:35
Åke
Jag tycker inte Annika är knäpp. Jag delar inte alla hennes åsikter, men jag försöker hålla isär sak- och personfrågor.
Däremot kan jag hålla med om att det i bloggvärlden är ganska vanligt med överdrifter och konspirationsteorier.
Åke Said,
maj 18, 2011@ 21:59
Fast frågan var vad diabetesprofessionen i gemen tycker.
Anders diabetesdoc Said,
maj 18, 2011@ 22:51
Ok. De intryck jag fått från diabetesprofessionen är att man är försiktigt positiva till lågkolhydratkost. Man avvaktar tydligare riktlinjer men kan tänka sig att ge råd om att minska kolhydraterna. SBU har gjort en undersökning som visade att 50% av läkarna brukar ge sådana råd.
Jag uppfattar att dietisterna däremot är restriktiva beroende på att de är väldigt trogna livsmedelverkets riktlinjer och i allmänhet skeptiska till nya dieter.
Begreppet LCHF går inte hem i diabetesprofessionskretsar. Rätt eller fel, men det upplevs för extremt. Det är en av anledningarna till att jag föredrar begreppet Lågkolhydratkost.
Matsmurfen Said,
maj 19, 2011@ 6:37
Men Åke, nu dumförklarade du ju hela diabetesprofessionen alldeles själv, eller hur? För att inte säga all vårdpersonal.
Men det spelar ingen roll. Det är så jag tänker – varken Annika Dahlqvist eller dina åsikter/uttalanden/överdrifter/konspirationsteorier/etc spelar någon större roll för den framtida utvecklingen.
Diabetesprofessionen och för den delen all vårdpersonal är självständigt tänkande människor, eller? Jag tror inte de har enbart Annika Dahlqvist eventuella uttalanden som stoppkloss för att stå stilla i utvecklingen. Se bara på Andreas Eenfeldt och Anders Tengblad, för att endast ta två exempel.
Den framtida utvecklingen kommer av ökad insikt och ökad förståelse av ämnesomsättningen bland en bredare del av allmänheten och vårdpersonal, än enbart professorer och andra ”experter”. För detta krävs utbildning.
Helena Hesselmark Said,
maj 31, 2011@ 13:43
http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/gammelmormor-faar-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-raett-diagnos/
http://www.smp.se/nyheter/kronoberg/fler-vuxna-an-barn-far-barndiabetes(2797970).gm
Fann ingen e-mail så jag postar det här.
Vad menar du?
Helena Hesselmark
Anders diabetesdoc Said,
maj 31, 2011@ 15:51
Helena
Jag förstår inte frågan. De länkar som du anger handlar om likheter och skillnader mellan typ1 och typ2 diabetes. Har jag skrivit något om detta, eller vad menar du?
För övrigt så ska jag lägga in min mailadress på sidan ”Om diabetesdoc”, tack för påpekandet.
Diabetes2 Said,
juli 3, 2011@ 20:24
HbA1c >48mmol/mol?? Er ikke det veldig lavt for å bli diagnoistisert med Diabetes?
Jeg finner dette på en norsk side:
Normalverdier for HBA1c for ikke-diabetikere er 4,3-6,1%;.
Mitt langtidsblodsukker er 5.4
Anders diabetesdoc Said,
juli 3, 2011@ 20:49
Diabetes 2
Den norska sidan stämmer inte.
Normalvärden på HbA1c är 4.0 – 5.3 % (mono-s) =31-45 mmol/mol (IFCC).
Hba1c på 5.4 behöver inte betyda att man ska behandla med medicin, men jag tycker det vore värt att följa upp med ett nytt värde om 6-12 månader.
EDIT!
Jag kom just på en förklaring till de norska värdena. I Norge använder man förstås DCCT-standard för HbA1c. Då blir värdena ca 1% högre. Då kan 6,1% vara normalvärde.
Det är förvirrande med olika standard för HbA1c, men from 2011 ska alla länder använda IFCC så då kommer det bli lättare att jämföra HbA1c-värden.