EASD dag 3
Temat med diabetes och kopplingen till hjärt-kärl sjukdom fortsatte med några svenska databasundersökningar. CarlJohan Östgren visade via samkörning av datajournal och sjukhusregister att det tycks finnas en J-kurva när det gäller blodsocker. De med högst och lägst blodsocker har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom och det förstärks om patienten har insulin, och ännu mer om patienten har låg utbildningsnivå. Dessa resultat gav förstås upphov till mycket frågor vilket inte kunde besvaras ännu. Anna Norhammar åskådliggjorde dilemmat med diabetesbehandling ytterligare när hon presenterade data på hjärtsjuka patienter som gjort kranskärlsingrepp. Patienter med diabetes och särskilt insulinbehandlade hade en rejäl överrisk för död de närmast åren efter ingreppet. Hon avslutade med att säga att vi därför behöver behandla dessa patienter extra intensivt, klokt nog ändrade hon sig och sa att vi ska behandla dessa patienter med extra omsorg, eftersom intensiv diabetes-behandling just varit förknippad med ökad sjuklighet.
Detta fokus på hjärt-kärlsjukdom har också lett till att alla nya mediciner inom diabetesområdet kritiskt granskas efter eventuell positiv eller negativ påverkan på hjärta och kärl. Mitt intryck är att DPP4-hämmarna har ett lite försprång här, metaanalys av de första studierna visar minskat hjärtkärlsjuklighet för alla DPP4hämmare. GLP1 analogerna har också sådana tendenser, men ännu inte lika tydligt om jag tolkat data rätt. Den första studien med data på hjärtsjuklighet och död kommer för Januvia 2014 och därefter förväntas flera likartade studier på andra preparat komma.
Det var sparsamt med studier på fysisk aktivitet på denna kongress. När det gäller övervikt så var det ett stort symposium som jag tyckte verkade lovande, men 3 allvarliga herrar från USA pratade med amerikansk mångordighet om detta viktiga problem utan att komma med något särskilt nytt. Den första talaren jämförde överviktsepidemin med tobaksbruk och menade att rökningen faktiskt minskat med samordnade samhälls- och sjukvårdsinsatser, vilket borde vara lovande för överviktsproblemet. Dock gav han inte några konkreta exempel på vad som skulle göras från samhället. När det gällde sjukvårdens insatser sågades alla olika dieter på en enda powerpointbild med hänvisning till att dieter ofta bara håller en kortare tid, istället lyftes fram ”behavioral weight management” som i exemplet Diabetes Prevention Program åtminstone hade lite längre effekt än ett år. Denna typ av långdragna seminarier med allvarliga herrar som mångordigt pratar men inte säger något konkret är tyvärr ganska vanligt på stora kongresser.
Det blev ändå en trevlig avslutning på kongressveckan genom att vi åkte till en trevlig fiskrestaurang, vi satte ute sent på kvällen i det ljumma varma vädret och åt alldeles utmärkt mat.
Tidigare om blodsockerbehandling
Anders diabetesdoc
BantarBo Said,
september 19, 2011@ 23:59
Hej DiabetesDoc,
I ett av dina tidigare blogginlägg för några månader sedan diskuterades i kommentarerna att bl.a ”kolesterolet” kunde gå upp i början för vissa personer som börjat med lågkolhydratkost, har nu hittat vem som bloggat om detta: Dr. William Davis, han kallar det för ”Transient effects ”
Bo
Anders diabetesdoc Said,
september 20, 2011@ 7:32
Bo
Har du någon länk?
BantarBo Said,
september 20, 2011@ 7:50
Japp en som kom nyss faktiskt, rykande färsk
http://www.trackyourplaque.com/blog/2011/09/what-is-this-wacky-thing-called-weight-loss.html
Anders diabetesdoc Said,
september 24, 2011@ 20:53
Bo
Tack för länken (fick den också via mail). Författaren har uppfattningen att personer som går ned i vikt frigör fett från fett-depåerna och därav får de högre kolesterol. Inga referenser anges dock.
Problemet med denna hypotes är att den inte förklarar varför vissa personer inte alls får förhöjt kolesterol av en fettrik diet medan andra får det. Jag kan dock hålla med om att man gärna kan vänta några månader att mäta kolesterol efter en diet-förändring för att det kan finnas en övergångsperiod med osäkra värden.